Ragdollens personlighet och utveckling

Ragdollen är lugn katt och hängiven sin ägare, många tycker de är väldigt hundlika. Den är kelig och tycker om att bli ompysslad. Skötseln är enkel. Den täta långa pälsen är mycket lättskött och ligger efter kroppen och "skiktar" sig något när katten rör sig. Passar bra att ha i ett hus men lika bra i en lägenhet. Den kommer mycket lätt överens med andra katter, hundar och barn. Kattungen föds helt vit och det är först efter 3-5 dagar som tecken och färg börjar att visa sig svagt. Fullt utvecklad är ragdollen sällan förrän 2-3 års ålder. Honorna är markant mindre.

Den perfekta standarden

Ja, den finns knappast och oavsett om alla ideal uppfylls så är det ytterst en familjemedlem man har skaffat sig. Naturligtvis om man skall avla och ställa ut så måste man sträva efter att köpa den kattungen som uppfyller standarden för detta sammanhang. Ragdollen är en stor och kraftig katt med medellång silkig päls. Pälsen formar en krage runt halsen och "äppelknyckarbyxor" på bakbenen.

Huvudet har ett platt parti mellan öronen som sitter långt från varandra och är svagt rundade. Nosen har en lätt böj på den översta tredjedelen. Ögonen är ovala och alltid blå. Kroppen är lång och muskulös. Den fullvuxna katten är lika bred över skuldrorna som över bakkroppen. Tassarna är stora och stadiga med hårtofsar mellan tårna.

Honkatten är avsevärt mindre än hankatten. Hänsyn skall tas till hankattens kraftigare käkparti. Kattens utveckling är långsam - det kan ta runt 3 år innan ragdollen är fullvuxen!

Ragdollens historia

Historien om Ragdollens upkomst börjar 1962 i Kalifornien hos en viss Mrs Ann Baker. Hennes granne Mrs Pennel ägde en vit långhårig katt av "angoratyp" som kallades för Josephine. Den här honan intresserade Ann Baker så pass att hon bad att få para den med en birmahane och behålla eventuella ungar. Josephine hade fått ett antal kullar som blivit ganska storvuxna med blå ögon och relativt lång päls. 

I kullen med birman fanns två hanar, Daddy Warbucks och Geuber, som blev de första ragdollkatterna, även om rasen inte fått något namn ännu. De bägge hanarna var vad vi idag kallar mitted.

Mrs Baker bestämde sig för att försöka para Daddy Warbucks tillbaka på Josephine eftersom hon ansåg att det var något speciellt med de här två hanarna. Resultatet blev Fugianna som var en brun bicolourhona. Huruvida det blev några fler ungar i den kullen vet vi inte för Fugianna är den enda som omnämns och från henne härstammar den linje som kallas "lightside".

För att inte få ännu mer inavel beslutade man att blanda in en annan ras i aveln och Ann Baker och några genetiker hon hade tagit kontakt med bestämde sig för brun burma. I en del historieberättelser påstås det att det var en svart perser, men i det stora stamträdet dit alla äkta ragdolls ska kunna spåras står det klart och tydligt "burmese". Vad som också talar för det är att Ann Baker gav många av katterna på den linjen asiatiska namn som Kyoto, Tiki, Toy Ling, Woo Wong osv att jämföra med burmans förfäder som hade liknande namn.

Alltnog, burman parades med Daddy Warbucks och man fick en brun colourpointhona, Buckwhet. Hon parades tillbaka på sin far och de fick Kyoto, en brun mittedhane, och Tiki, en brun colourpointhona. Tiki är urmodern på det man kallar "darkside". Alla dessa katter finns registrerade under stamnamnet Raggedy Ann.

Ann Baker började sälja sina katter som hon kallade Ragdolls, men hon behöll ett fast grepp om aveln och förbjöd sina köpare att para sina katter om man inte fick "licens", som innebar att man strikt följde hennes regler och anvisningar. En uppfödare, Denny Dayton- Blossom Time cattery, delade inte mrs Bakers åsikter om hur de skulle avlas och efter en hård tvist i domstol och i media så bröt han sig ut och började avla på det sätt man gör med andra raser och härifrån har Ragdolls spridits över världen. Denny Dayton startade Ragdoll Fanciers Club International (RCFI) som har som mål att få rasen godkänd i de olika amerikanska kattsportförbunden. Han började också skriva på det stora stamträdet dit alla ragdolls ska kunna spåras för att kallas "äkta".

Arbetet i RCFI har gett till resultat att all amerikanska förbund godkänt rasen. Första förbundet var NCFA år 1969 och på våren 1993 godkände det sista men största och viktigaste förbundet, CFA, ragdollen som ras

Läs mer om rasen på Scandinadian Ragdoll Clubs hemsida: